Men först
Det kommer ett inlägg som är lite av inspiration och resension men först vill jag ta upp en viktig sak - och är du mamma så kommer du nog känna igen detta, tyvärr!
En väninna till mig, som godkänt att jag skriver detta ringde mig igår efter lunch, grät. Hon hade varit på öppna förskolan med hennes första barn som är lite mer än 6 månader. Hon och ett gäng mammor hade suttit å fikat å pratat om olika saker och kom in på ämnet - små barn och skärmar. Min väninna berättar glatt att hennes lilla tjej älskar Babblarna och får titta på detta när tex hon måste duscha eller laga mat. Och nu blir det tyst vid bordet och en annan mamma tar röst och säger - Jaaag skulle aaaaldrig visa mina barn nått sånt - skadligt, adhd, okunskap bla bla bla. Mamman körde på ganska hårt. Då tar två andra vid och säger samma saker - ignorerar min väninna som känner sig skit dum och fruktansvärt obekväm. Man skulle kunna tro att hon sagt att hon ger sitt barn arsenik. Ingen av mammorna vid bordet såg på henne eller inkluderade henne resten av tiden.
Detta gör mig så jävla frustrerad. Jag har själv varit med om det, många andra jag känner har varit med om det.
Varför gör vi så här? Jag har helt ärlig inte för så längesedan gått på en annan mamma som jag ansåg skrivit felaktigt i en mammagrupp på nätet. När jag lugnat mig insåg jag att jag gjort något som man inte ska göra - pressat ner min åsikt alldeles för hårt och därmed tappat chansen för ett bra jämnlikt samtal. Jag bad om ursäkt när jag insåg vad jag gjort och lärt mig av det. Vill du vara sån mamma? En sån som pressar sin åsikt om barnuppfostran på andra mammor eller vara delaktig i detta som hänt min väninna?
Vi är alla mammor, vi tar till trix och tricks varje dag å att att inte stå för det är ju galenskap! Visa mig en mamma som inte tar till knep, mutor, skärmtid osv..visa mig!
Jag ger Leo godis som muta, alldeles för ofta. Jag använder Youtube som en barnvakt när jag måste få tid att laga mat eller duscha, jag låter min 5 månaders titta med sin storebror på Bamse osv. Kommer jag förstöra mina barn för livet? Absolut inte.
Jag ammar inte, jag ammade Leo i 2 månader tills min mjölk sinade å jag hatade det - att amma, usch va jag led igenom det! Och Harry har fått flaska från start pga min depression! Och jag blir redigt arg när nån annan mamma pressar på sina åsikter om att amning är det bästa men nuförtiden försöker jag hålla mig lugn å prata om det med personen.
Är jag på öppna förskolan å ser någon mamma som är utanför så försöker jag alltid vara varm och säga hej, några meningar och försöker få henne att känna sig som en del i gruppen. Hur gör du?
Vi mammor, vi mammor måste sluta vara så hårda mot varandra! Och denna åsikts mobbning, för det är vad jag tycker att det är! Det är mobbning som måste upphöra.
Och jag ville använda bloggen för det är många nyblivna mödrar som läser att tänka på sin medsyster, var inte uteslutande - släpp in!
Och bara för att någon gör eller tycka något som du aldrig skulle göra eller tycka ger varken en rätten eller att du måste påpecka detta. Öppna samtal ja, inte pressa ner. Stor skillnad!
Så kan vi tillsammans få detta att upphöra? Ja, det kan vi. Det börjar med dig och mig!
Och till min älskade väninna - Du är jätte fin mamma!
Vi avslutar med en gullig tiger
